Björshults by

Björshult ligger i utkanten av Gunnarps socken i halländsk skogsbygd. Stora-Björshult och Lilla-Björshult är i dag också namn på två av byns gårdar. Området, inom och i byns närhet, har bebotts och odlats sedan förhistorisk tid och in i våra dagar. Byns etablering har enligt forskare rötter i medeltidens 1200-tal. Området är en del av den gränsbygd, där gränsen mellan Sverige och Danmark drogs under tidig medeltid. Björshult var danskt område medan grannbyn Brokared var svenskt. Det lilla sjösystemet Örsjön - Grytån - Gölen - Mulen - Bossjön var en gång i tiden en naturligt formad del av riksgränsen. På Lunnagård bodde vid denna tid den danska bonden Eskil, vars namn aldrig skulle ha hamnat i dokumenten om han inte fått danska kungens uppdrag att besiktiga gränsen.

I dessa bygder levde människorna omkring 1860 i yttersta fattigdom. I torp och backstugor föddes stora barnkullar. Det hölls auktion på så kallade fattighjon och minderåriga, ofta föräldralösa barn. För många fattiga var enda lösningen att emigrera till Amerika.

Några av de första som reste från Gunnarps socken kom från Björshults by. Många var unga kvinnor. En av dessa var Benedikta, född 1864. Dikta, som hon fick heta, kom till nuvarande Lilla-Björshult i tioårsåldern. Hon berättade för sina barnbarn att hon gick i skolan på "andra våning på Lunnagård" . När hon var arton år reste hon med sin far till Amerika för att söka arbete. Efter några år kom Dikta tillbaka med man och två små barn. När hon fått sitt tredje barn reste hon ensam över till Amerika igen för att tjäna pengar till en egen gård åt familjen.
Det blev till en gård i Brokared. Men hon ville aldrig berätta om sina arbetsår i Amerika. Dikta och hennes man Olof fick åtta barn. Dikta dog när hon var 102 år gammal.

Viola har skrivit två uppsatser om Björshult:

"Björshult - skogsby med rötter i förhistorisk tid" samt
"Porträtt av sex kvinnor i Björshults by"